Hej på er och välkommen till bloggen! Under nästa vecka ska ni (förutom att läsa romanen) besvara nedanstående frågor. Svara så utförligt du kan och ge konkreta exempel ur artiklar / roman på dina åsikter!
1. Vilken betydelse har frågan om "den litterära kvaliteten" för samhället i stort? Är detta en viktig fråga som många borde engagera sig i, eller är det en "litteraturstorm i ett vattenglas"?
2. Ta ställning till frågan om en litterär kanon i skolan. Borde det finnas en färdig "lista" (kanon) som bestämmer vilka böcker som elever ska läsa under sin skoltid. Du måste ta ställning för ELLER emot. Lista de bästa argumenten i frågan. Läs följande text som utgångspunkt för dina resonemang: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/skapa-svensk-litteraturkanon/
3. Vad skulle artikelförfattarna tycka om "Aprilhäxan"? Välj ut ett citat ur "Aprilhäxan" och koppla det till någon av artiklarna i häftet - ett citat där artikelförfattaren skulle anse att "Aprilhäxan" står för litterär kvalitet.
1. Ju äldre man blir ju större krav kanske det blir att man ska läsa de mer "tunga" litterära böckerna. Att som exempel läsa manga böcker eller liknande inte ger lika "intellektuella" status som en bok gjord av en serieskapare. Detta gör så att många kanske tappar intresset för själva läsande, att man sätter vad som är bra och dåligt i olika typer av fack. Precis som konst kan man inte säga vad som är bra och dåligt, utan det handlar om vad mottagaren får för budskap samt känsla. Vilket från min sida är det viktigaste när det kommer till både konst och litteratur. Att man håller kvar vid den där läsupplevelsen, oavsett litteratur. Att man inte ska tvinga på sig en tung bok gjord från en annan tidsepok bara för att den har ett finare titel i prishyllan. Vilket kan leda till tappat intresse för litteraturen. Vilket jag tror i dagens Sverige med det minskande intresset för litteratur kommer från skoltiden. Då man blivit påtvingad "tunga" böcker som kanske inte man är mogen för just då. I alla fall vad många inte är.
2. En svår fråga, om jag är för eller emot. Det finns åsikter som jag är mest emot men jag skulle nog säga att jag för. Visst finns det böcker man kan analysera mer ingående och djupare än andra böcker. På så sätt kan de utses till en viss kvalité. Fortfarande, jag tycker man inte ska fokusera i vad som är fin och dålig litteratur. Man ska inte smutskasta någon typ av litteratur. Utan istället tycker jag att litteratur ingår i alla typer av årskurser, att man i stället ska uppmuntra alla från låg till gammal ålder att läsa vad dem vill. MEN, att visa och förklara mer om vilket utbud som faktiskt finns. Intressera skolklasser mer vilket kan leda till en annan typ av utveckling inom litteraturens värld.
Man borde lyfta fram vilken litteratur som har format ( i detta fall Sverige) på ett eller annat sätt. Genom vilken litteratur som vara före sin tid, sitt skrivande eller sitt sätt att utrycka sig politiskt eller historiskt. Att engagera eleverna om historien bakom en författare, hur han/hon har påverkat människor eller ett land genom sitt skapande. Inte enbart berätta om en bok. Därför tycker jag det borde finnas en "lista" men med en valfrihet att välja vad för bok man vill läsa. För min egen del, önskar jag att det åtminstone fanns en historisk litterär bok som min klass från mina högstadiet läste och engagerade sig om tillsammans. För en bok kan påverka så mycket. Dels en gemenskap hos eleverna med också ett engagemang. Vilket ledde till när vi läste Hungerspelen i tvåan, dock inte en litterär kvalité med det gav en gemenskap i klassen för alla blev så pass involverade.
En elev som inte har intresse för litteratur har trots allt läst någon känd kultbok från sin skoltid. Att tvinga en elev, oavsett ålder, att läsa en tung bok som den annars kanske inte är van vid kan ofta ge negativa effekter. Boken blir svår redan för början för läsaren och man ger ingen större inverkan eller respons till boken. Det skapas en dålig inställning för en typisk vald litteraturkanon. Utan istället ge alternativ på vad som man kan välja för blandad "fin" litteratur. Lättläst eller svårläst. Jag tror på att man kan ha en "litteraturkanon", till en viss grad. Åter igen, som jag beskrev innan, med fria val vad utbudet har att välja. Jag tror det är viktigt att man öppnar många ungdomars ögon för vilken litteratur som faktiskt finns i vår Svenska historia. Nu blev det både delarna av för och emot märkte jag.
3. Jag tror att de flesta artikelskrivarna skulle tycka om Aprilhäxan. Från första stund hade boken en öppning som gjorde att som läsare blev man nyfiken och ville fortsätta läsa. Samt att texten i boken trollar med orden, det är ett underhållande språk att läsa som också är lätt att sätta sig in i. Vilket jag tror speciellt Camilla Läckberg skulle uppskatta. När hon skriver om litteraturens underhållning i artikeln - Kulturelitens fel att vanligt folk tröttnat på att läsa bra böcker
"Ingen kallar mig stackare. Ja, jösses. Arnold Schwarzenegger kunde inte ha uttryckt det bättre". Ett citat som berättar om denna förlamade patient som har svårt för sin vårdare Kerstin, som kallar henne stackare. Den kvinnliga patienten ryter ifrån och biter henne i fingret. Och jämför där efter med Arnold Schwarzenegger. Det behöver inte vara så formulerat och strikt i en bok, så länge den underhåller och låter den koppla ifrån verkligheten för ett tag. Precis som Läckberg skriver om i sin artikel, att koppla bort tankarna från sin verklighet. Jag tycker citatet var roligt just för att det kopplar samman en aggressiv händelse och sammanfattar med en sådan dålig B-skådespelare (enligt mig) som Schwarzenegger. Vilket är humor för mig.
Liksom detta citat; "Länge försökte jag intala mig att det kaos som är min kropp ändå rymmer själva kärnan i att vara människa". Jag föll för det citatet ganska snabbt. Hur med få ord kan förklara en känsla som berörde mig så pass väl och som läsare sätter sig in i perspektivet.
Båda dessa citat tror jag Läckberg inte skulle ha något större problem med. För henne är litteraturen, oavsett vilken, något som gör att det kan leda till ökad intresse för läsning. Vilket enligt henne är det viktigaste än en bok som fått flertal fina priser. Som ett exempel Läckberg skriver i artikeln är att hon undrar varför kultureliten tagit som sitt uppdrag att förneka människan den läsglädje genom att läsa "icke fin-klassad litteratur". För mig gav dessa två citat mig en glädje som läsare.
1)Boken handlar främst om fyra huvudkaraktärer där alla är systrar. Birgitta, Christina, Margaretha och Desireé. Alla med olika liv och berättelser. Det som skiljer de fyra systrarna åt är Desireé, som är svårt handikappad. Hon lider av spasmer och förlamningar. Desirée blev som barn bortlämnad av sin mamma Ellen. Därefter har hon tillbringat hela sitt liv på någon form av vårdhem eller institution. Det var vanligt under 50-talet att barn med olika funktionshinder hamnade på vårdhem eller ålderdomshem. Man ansåg att de var efterblivna både på insidan och utsidan. Efter att Desireés mamma, ger bort henne tar hon istället emot tre andra styvbarn. Tre barn som kommer från olika stökiga miljöer. Dessa tre barn är Christina, Margaretha och Birgitta. Ingen av dem är medvetna om att Desireé finns eller att hon har bott på institutioner hela sitt liv. Desireé är så pass handikappad att hon inte kan röra på sig eller prata. Det finns dock en sak hon kan göra. Det är att förvandla och kontrollera sig in i andra kroppar. Desireé känner en ständig hämnd för sina systrar, för det är bara hon som är medveten om att de finns. När hon ligger på Vadstena institution bestämmer hon sig för att föra systrarna samman, genom att skicka tre olika anonyma brev. ”En av mina systrar stal det liv som var avsett för mig. Jag vill veta vem” som Desireé säger i boken. Författaren skildrar systrarnas liv så att man får en klar bild av dem och deras liv.
2) Jag tror man kan få fram många budskap ur Maj-Gull Axelssons Aprilhäxa. Bland annat handlar boken om ensamheten, utanförskap, hämnd, sorg och förvirring. Barndomen har präglat alla fyra systrarna på ett eller annat vis. Samtliga i boken upplever ensamhet och utanförskap. Man skulle kunna tro att det är enbart Desireé som upplever ensamhet men så är inte fallet. Jag tror Axelsson vill visa hur viktigt det är att växa upp i en trygg miljö och familj. Hon vill visa hur konsekvenserna kan bli av en otrygg uppväxt.
3) A Axelsson lyckas verkligen framhäva olika huvudpersoner i boken. Man inser hur olika varje syster lever och de har olika tillgångar och status i livet. Karaktär ett, Christina, tycker jag ses som en karaktär vars liv där hon alltid har varit väldigt ordentligt och duktigt. Hon lever ett liv i en typ av överklass och har det gott ställt. Christina har jobbat hårt för att bli läkare och är också gift med en läkare. Hon bor i ett fint, nyrenoverat hus och hennes liv på utsidan verkar vara perfekt. Jag får trots allt en känsla av att Christina är något av en ensamvarg. Hon beskriver sin kärlek till sin man på ett fint sätt, men hennes sätt att besvara hans kärlek är svårt för Christina. Hon är en väldigt målmedveten människa men blir ofta påmind om sin trasiga relation med sin biologiska mamma som hade det svårt psykiskt känslomässigt. Detta har påverkat Christina senare i livet. Man tycks tro att karaktären vill vara säker men innerst inne är det en osäkerhet och otrygghet i henne. Hon har alltid känt att hennes trygga zon är hos Ellen, hennes fostermamma.
Karaktär två, Desirée, tycker jag man får en ganska oklar bild av i början. Jag förstår att hon lever ett väldigt svårt handikapp. Hon är väldigt envis som person men på samma gång stark och visar ett gott intellekt. Trots hennes handikapp visar hon för alla att hon klarar av att studera på en akademisk nivå. Något som tyder på att det är en samhällsskildring är hur personalen behandlar dels Desireé men även andra personer på vårdhemmet/institutet. Att de ser ner på de handikappade på något vis, att de tilltalar dem nästan som barn. Eftersom Desireé har en förmåga att träda in i andras kroppar blir bilden av att hon är handikappad en annan. Hon blir liksom övermänsklig och mäktig på ett annat sätt. Långt ifrån handikappad.
Karaktär tre, Birgitta. Hon är en person som verkar ha tappat det mesta. Hennes mamma var narkoman och missbrukare, vilket gjorde att Birgitta på senare tid hamnade i samma sits. Som barn verkade hon aldrig få den kärlek från sin mamma som ett barn bör få. Jag tror Birgittas bakgrund gör att hon blir förvirrad redan som barn. En obesvarad kärlek från sin mor leder till att hon blir ganska aggressiv och rebellisk. Birgitta lever i misär. Hon hatar sitt liv och allt med det. Hon har ingenting och ingen verkar älska henne. Hon ser inte kärlek som något fint, bara i hennes minnen från då hon var ung och fortfarande vacker och inte sönderknarkad.
Karaktär nummer fyra, Margaretha. För mig är hon den tråkigaste karaktären. Hon är väldigt osäker på vem hon är och vart hon kommer ifrån. Kanske inte så konstigt med tanke på att hon som ung blev lämnad av sin mamma i en tvättstuga. Margaretha blir som ung djupt förälskad i en äldre kollega och inleder en relation som leder till något negativt. Hon förbrukar kärlek och söker ständigt bekräftelse hos män.
B) Genom systrarnas liv kan jag se olika samhällsklasser. De representerar allt ifrån misslyckade knarkare till rika snobbar. Jag märker också en samhällssyn på andra människor där man kallar de lägre klasserna din stackare. Ett exempel på detta är från Desirées liv: ”Du stackars lilla… sa hon och sträckte fram handen för att smeka mig på kinden”. Så säger sjuksköterskan till Desireé och hon svarar med ”ingen kallar mig för stackare”. Detta visar på att sköterskan har ett överlägset sätt gentemot Desirée.
“Vad är det för fel på mig, tänker hon. Vad är det för fel på oss alla tre? Varför är vi alltid beredda att tro det allra värsta om varandra? Hur kunde vi bli så satans lömska och misstänksamma?” Detta citat visar att trots karriär och perfekt yta så finns ensamhet och utanförskap i alla samhällsklasser.
C. Boken utspelar sig i fyra olika människors miljöer. Handlingen utspelar sig i både stads- och landskapsmiljö. Christina har det bäst om man räknar till hus och pengar. Hon har nyrenoverat hus och får mig som läsare att måla upp ett väldigt gammalt och vackert hus. Hon bor i Vadstena, småstadsidyll, med en vacker trädgård. Jag skulle säga att hennes miljö ser positiv ut och hon är välställd. Något man själv kan tänkas leva i. Desireés miljö känns väldigt instängd, dels för att hon bor i ett och samma rum på institutionen, i princip hela sitt liv. Jag ser det inte som en positiv miljö. Just för att sjukhusmiljöer inte brukar vara den positivaste bilden och att vara instängd sådär ger inte ett perspektiv på ett bra liv. Detta speglar den tiden, då man såg på människor med förståndshandikapp på ett annat sätt än idag. De blev ofta instängda och syntes inte i samhället. Birgitta lever i en miljö som är trasslig. Hennes liv utspelar sig i stadsmiljö.
4. Jag tror vi ofta har den här bilden av de här olika samhällsklasserna. Det är lätt att tro att de som har det gott ställt har perfekta liv och jag tror att vi ofta ser upp till människor med pengar. Ett exempel kan vara att vi ser upp till kändisar. Vi vill läsa om deras ”perfekta” liv. Vi tycks tro att de är lyckliga för att de har det bra materiellt och för att de får en sådan publicitet. Lika så kan det vara tvärtom. Det finns många rika som inte vill visa det utan åker omkring i gamla begagnade bilar och köper second-hand kläder.
I Sverige idag ser vi lätt ner på invandrare, eftersom de inte behärskar språket och får dåliga jobb och man tycker lätt synd om dem. Precis som i boken där sköterskan tycker synd om Desirée. Vi sätter ständigt folk i fack genom att betrakta utseende och klädsel men även kroppsideal. Så frågan är om inte samhällsklyftorna blir allt större och större?
5. Jag tycker att hon skildrar olika samhällsklasser på ett väldigt tydligt sätt. Axelsson visar att det finns klyftor i samhället och att vi har svårt att hitta varandra i de olika samhällsklasserna. Vi tittar ner på varandra och misstänkliggör varandra. Jag tror också att Axelsson vill skildra hur kvinnors liv. Där representerar Birgitta ett angeläget ämne, till exempel kvinnomisshandel. Vilket hon har fått uppleva under sitt liv. Det är tyvärr vardagsmat för vissa kvinnor.
”Varför är vi alltid beredda att tro det allra värsta om varandra? Hur kunde vi bli så satans lömska och misstänksamma?” Återigen, detta citat säger ganska mycket om klyftorna i samhället och rädslan för varandra.
6. Jag tror att Axelssons medvetna grundvärderingar är att människan söker efter ett svar på vem man är och var man kommer ifrån. Ellen, fostermamman och Desirées biologiska mamma, är en sammanhållande länk i historien. Där kommer moderskapet fram och visar på hur viktigt det är att ha goda relationer och framförallt veta var man kommer ifrån. Dessutom vill hon i sin bok visa på olika samhällsproblem.
Den omedvetna ideologin i boken visar på att vi ofta har fel bild av varandra och de olika samhällsklasserna. Vi fortsätter ständigt döma varandra och sätter människor i olika fack. Vi ser ofta upp till de människor som vi tycker har lyckats här i livet. Fast egentligen är det nog så att oavsett samhällsklass så har alla människor sina bekymmer och problem. Under ytan är alla människor ganska lika och har samma behov och längtan efter bekräftelse.
Hej på er och välkommen till bloggen!
SvaraRaderaUnder nästa vecka ska ni (förutom att läsa romanen) besvara nedanstående frågor. Svara så utförligt du kan och ge konkreta exempel ur artiklar / roman på dina åsikter!
1. Vilken betydelse har frågan om "den litterära kvaliteten" för samhället i stort? Är detta en viktig fråga som många borde engagera sig i, eller är det en "litteraturstorm i ett vattenglas"?
2. Ta ställning till frågan om en litterär kanon i skolan. Borde det finnas en färdig "lista" (kanon) som bestämmer vilka böcker som elever ska läsa under sin skoltid.
Du måste ta ställning för ELLER emot. Lista de bästa argumenten i frågan.
Läs följande text som utgångspunkt för dina resonemang: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/skapa-svensk-litteraturkanon/
3. Vad skulle artikelförfattarna tycka om "Aprilhäxan"? Välj ut ett citat ur "Aprilhäxan" och koppla det till någon av artiklarna i häftet - ett citat där artikelförfattaren skulle anse att "Aprilhäxan" står för litterär kvalitet.
1. Ju äldre man blir ju större krav kanske det blir att man ska läsa de mer "tunga" litterära böckerna. Att som exempel läsa manga böcker eller liknande inte ger lika "intellektuella" status som en bok gjord av en serieskapare. Detta gör så att många kanske tappar intresset för själva läsande, att man sätter vad som är bra och dåligt i olika typer av fack. Precis som konst kan man inte säga vad som är bra och dåligt, utan det handlar om vad mottagaren får för budskap samt känsla. Vilket från min sida är det viktigaste när det kommer till både konst och litteratur. Att man håller kvar vid den där läsupplevelsen, oavsett litteratur. Att man inte ska tvinga på sig en tung bok gjord från en annan tidsepok bara för att den har ett finare titel i prishyllan. Vilket kan leda till tappat intresse för litteraturen. Vilket jag tror i dagens Sverige med det minskande intresset för litteratur kommer från skoltiden. Då man blivit påtvingad "tunga" böcker som kanske inte man är mogen för just då. I alla fall vad många inte är.
SvaraRadera2. En svår fråga, om jag är för eller emot. Det finns åsikter som jag är mest emot men jag skulle nog säga att jag för. Visst finns det böcker man kan analysera mer ingående och djupare än andra böcker. På så sätt kan de utses till en viss kvalité. Fortfarande, jag tycker man inte ska fokusera i vad som är fin och dålig litteratur. Man ska inte smutskasta någon typ av litteratur. Utan istället tycker jag att litteratur ingår i alla typer av årskurser, att man i stället ska uppmuntra alla från låg till gammal ålder att läsa vad dem vill. MEN, att visa och förklara mer om vilket utbud som faktiskt finns. Intressera skolklasser mer vilket kan leda till en annan typ av utveckling inom litteraturens värld.
Man borde lyfta fram vilken litteratur som har format ( i detta fall Sverige) på ett eller annat sätt. Genom vilken litteratur som vara före sin tid, sitt skrivande eller sitt sätt att utrycka sig politiskt eller historiskt. Att engagera eleverna om historien bakom en författare, hur han/hon har påverkat människor eller ett land genom sitt skapande. Inte enbart berätta om en bok. Därför tycker jag det borde finnas en "lista" men med en valfrihet att välja vad för bok man vill läsa. För min egen del, önskar jag att det åtminstone fanns en historisk litterär bok som min klass från mina högstadiet läste och engagerade sig om tillsammans. För en bok kan påverka så mycket. Dels en gemenskap hos eleverna med också ett engagemang. Vilket ledde till när vi läste Hungerspelen i tvåan, dock inte en litterär kvalité med det gav en gemenskap i klassen för alla blev så pass involverade.
En elev som inte har intresse för litteratur har trots allt läst någon känd kultbok från sin skoltid. Att tvinga en elev, oavsett ålder, att läsa en tung bok som den annars kanske inte är van vid kan ofta ge negativa effekter. Boken blir svår redan för början för läsaren och man ger ingen större inverkan eller respons till boken. Det skapas en dålig inställning för en typisk vald litteraturkanon. Utan istället ge alternativ på vad som man kan välja för blandad "fin" litteratur. Lättläst eller svårläst.
Jag tror på att man kan ha en "litteraturkanon", till en viss grad. Åter igen, som jag beskrev innan, med fria val vad utbudet har att välja. Jag tror det är viktigt att man öppnar många ungdomars ögon för vilken litteratur som faktiskt finns i vår Svenska historia. Nu blev det både delarna av för och emot märkte jag.
3. Jag tror att de flesta artikelskrivarna skulle tycka om Aprilhäxan. Från första stund hade boken en öppning som gjorde att som läsare blev man nyfiken och ville fortsätta läsa. Samt att texten i boken trollar med orden, det är ett underhållande språk att läsa som också är lätt att sätta sig in i. Vilket jag tror speciellt Camilla Läckberg skulle uppskatta. När hon skriver om litteraturens underhållning i artikeln - Kulturelitens fel att vanligt folk tröttnat på att läsa bra böcker
SvaraRadera"Ingen kallar mig stackare. Ja, jösses. Arnold Schwarzenegger kunde inte ha uttryckt det bättre". Ett citat som berättar om denna förlamade patient som har svårt för sin vårdare Kerstin, som kallar henne stackare. Den kvinnliga patienten ryter ifrån och biter henne i fingret. Och jämför där efter med Arnold Schwarzenegger. Det behöver inte vara så formulerat och strikt i en bok, så länge den underhåller och låter den koppla ifrån verkligheten för ett tag. Precis som Läckberg skriver om i sin artikel, att koppla bort tankarna från sin verklighet. Jag tycker citatet var roligt just för att det kopplar samman en aggressiv händelse och sammanfattar med en sådan dålig B-skådespelare (enligt mig) som Schwarzenegger. Vilket är humor för mig.
Liksom detta citat; "Länge försökte jag intala mig att det kaos som är min kropp ändå rymmer själva kärnan i att vara människa". Jag föll för det citatet ganska snabbt. Hur med få ord kan förklara en känsla som berörde mig så pass väl och som läsare sätter sig in i perspektivet.
Båda dessa citat tror jag Läckberg inte skulle ha något större problem med. För henne är litteraturen, oavsett vilken, något som gör att det kan leda till ökad intresse för läsning. Vilket enligt henne är det viktigaste än en bok som fått flertal fina priser. Som ett exempel Läckberg skriver i artikeln är att hon undrar varför kultureliten tagit som sitt uppdrag att förneka människan den läsglädje genom att läsa "icke fin-klassad litteratur". För mig gav dessa två citat mig en glädje som läsare.
Ideologikritisk metod
SvaraRadera1)Boken handlar främst om fyra huvudkaraktärer där alla är systrar. Birgitta, Christina, Margaretha och Desireé. Alla med olika liv och berättelser. Det som skiljer de fyra systrarna åt är Desireé, som är svårt handikappad. Hon lider av spasmer och förlamningar. Desirée blev som barn bortlämnad av sin mamma Ellen. Därefter har hon tillbringat hela sitt liv på någon form av vårdhem eller institution. Det var vanligt under 50-talet att barn med olika funktionshinder hamnade på vårdhem eller ålderdomshem. Man ansåg att de var efterblivna både på insidan och utsidan. Efter att Desireés mamma, ger bort henne tar hon istället emot tre andra styvbarn. Tre barn som kommer från olika stökiga miljöer. Dessa tre barn är Christina, Margaretha och Birgitta. Ingen av dem är medvetna om att Desireé finns eller att hon har bott på institutioner hela sitt liv. Desireé är så pass handikappad att hon inte kan röra på sig eller prata. Det finns dock en sak hon kan göra. Det är att förvandla och kontrollera sig in i andra kroppar. Desireé känner en ständig hämnd för sina systrar, för det är bara hon som är medveten om att de finns. När hon ligger på Vadstena institution bestämmer hon sig för att föra systrarna samman, genom att skicka tre olika anonyma brev. ”En av mina systrar stal det liv som var avsett för mig. Jag vill veta vem” som Desireé säger i boken.
Författaren skildrar systrarnas liv så att man får en klar bild av dem och deras liv.
2) Jag tror man kan få fram många budskap ur Maj-Gull Axelssons Aprilhäxa. Bland annat handlar boken om ensamheten, utanförskap, hämnd, sorg och förvirring. Barndomen har präglat alla fyra systrarna på ett eller annat vis. Samtliga i boken upplever ensamhet och utanförskap. Man skulle kunna tro att det är enbart Desireé som upplever ensamhet men så är inte fallet. Jag tror Axelsson vill visa hur viktigt det är att växa upp i en trygg miljö och familj. Hon vill visa hur konsekvenserna kan bli av en otrygg uppväxt.
SvaraRadera3) A Axelsson lyckas verkligen framhäva olika huvudpersoner i boken. Man inser hur olika varje syster lever och de har olika tillgångar och status i livet. Karaktär ett, Christina, tycker jag ses som en karaktär vars liv där hon alltid har varit väldigt ordentligt och duktigt. Hon lever ett liv i en typ av överklass och har det gott ställt. Christina har jobbat hårt för att bli läkare och är också gift med en läkare. Hon bor i ett fint, nyrenoverat hus och hennes liv på utsidan verkar vara perfekt. Jag får trots allt en känsla av att Christina är något av en ensamvarg. Hon beskriver sin kärlek till sin man på ett fint sätt, men hennes sätt att besvara hans kärlek är svårt för Christina. Hon är en väldigt målmedveten människa men blir ofta påmind om sin trasiga relation med sin biologiska mamma som hade det svårt psykiskt känslomässigt. Detta har påverkat Christina senare i livet. Man tycks tro att karaktären vill vara säker men innerst inne är det en osäkerhet och otrygghet i henne. Hon har alltid känt att hennes trygga zon är hos Ellen, hennes fostermamma.
Karaktär två, Desirée, tycker jag man får en ganska oklar bild av i början. Jag förstår att hon lever ett väldigt svårt handikapp. Hon är väldigt envis som person men på samma gång stark och visar ett gott intellekt. Trots hennes handikapp visar hon för alla att hon klarar av att studera på en akademisk nivå.
SvaraRaderaNågot som tyder på att det är en samhällsskildring är hur personalen behandlar dels Desireé men även andra personer på vårdhemmet/institutet. Att de ser ner på de handikappade på något vis, att de tilltalar dem nästan som barn. Eftersom Desireé har en förmåga att träda in i andras kroppar blir bilden av att hon är handikappad en annan. Hon blir liksom övermänsklig och mäktig på ett annat sätt. Långt ifrån handikappad.
Karaktär tre, Birgitta. Hon är en person som verkar ha tappat det mesta. Hennes mamma var narkoman och missbrukare, vilket gjorde att Birgitta på senare tid hamnade i samma sits. Som barn verkade hon aldrig få den kärlek från sin mamma som ett barn bör få. Jag tror Birgittas bakgrund gör att hon blir förvirrad redan som barn. En obesvarad kärlek från sin mor leder till att hon blir ganska aggressiv och rebellisk. Birgitta lever i misär. Hon hatar sitt liv och allt med det. Hon har ingenting och ingen verkar älska henne. Hon ser inte kärlek som något fint, bara i hennes minnen från då hon var ung och fortfarande vacker och inte sönderknarkad.
Karaktär nummer fyra, Margaretha. För mig är hon den tråkigaste karaktären. Hon är väldigt osäker på vem hon är och vart hon kommer ifrån. Kanske inte så konstigt med tanke på att hon som ung blev lämnad av sin mamma i en tvättstuga. Margaretha blir som ung djupt förälskad i en äldre kollega och inleder en relation som leder till något negativt. Hon förbrukar kärlek och söker ständigt bekräftelse hos män.
SvaraRaderaB) Genom systrarnas liv kan jag se olika samhällsklasser. De representerar allt ifrån misslyckade knarkare till rika snobbar. Jag märker också en samhällssyn på andra människor där man kallar de lägre klasserna din stackare. Ett exempel på detta är från Desirées liv: ”Du stackars lilla… sa hon och sträckte fram handen för att smeka mig på kinden”. Så säger sjuksköterskan till Desireé och hon svarar med ”ingen kallar mig för stackare”. Detta visar på att sköterskan har ett överlägset sätt gentemot Desirée.
“Vad är det för fel på mig, tänker hon. Vad är det för fel på oss alla tre? Varför är vi alltid beredda att tro det allra värsta om varandra? Hur kunde vi bli så satans lömska och misstänksamma?” Detta citat visar att trots karriär och perfekt yta så finns ensamhet och utanförskap i alla samhällsklasser.
C. Boken utspelar sig i fyra olika människors miljöer. Handlingen utspelar sig i både stads- och landskapsmiljö. Christina har det bäst om man räknar till hus och pengar. Hon har nyrenoverat hus och får mig som läsare att måla upp ett väldigt gammalt och vackert hus. Hon bor i Vadstena, småstadsidyll, med en vacker trädgård. Jag skulle säga att hennes miljö ser positiv ut och hon är välställd. Något man själv kan tänkas leva i. Desireés miljö känns väldigt instängd, dels för att hon bor i ett och samma rum på institutionen, i princip hela sitt liv. Jag ser det inte som en positiv miljö. Just för att sjukhusmiljöer inte brukar vara den positivaste bilden och att vara instängd sådär ger inte ett perspektiv på ett bra liv. Detta speglar den tiden, då man såg på människor med förståndshandikapp på ett annat sätt än idag. De blev ofta instängda och syntes inte i samhället.
Birgitta lever i en miljö som är trasslig. Hennes liv utspelar sig i stadsmiljö.
4. Jag tror vi ofta har den här bilden av de här olika samhällsklasserna. Det är lätt att tro att de som har det gott ställt har perfekta liv och jag tror att vi ofta ser upp till människor med pengar. Ett exempel kan vara att vi ser upp till kändisar. Vi vill läsa om deras ”perfekta” liv. Vi tycks tro att de är lyckliga för att de har det bra materiellt och för att de får en sådan publicitet. Lika så kan det vara tvärtom. Det finns många rika som inte vill visa det utan åker omkring i gamla begagnade bilar och köper second-hand kläder.
SvaraRaderaI Sverige idag ser vi lätt ner på invandrare, eftersom de inte behärskar språket och får dåliga jobb och man tycker lätt synd om dem. Precis som i boken där sköterskan tycker synd om Desirée. Vi sätter ständigt folk i fack genom att betrakta utseende och klädsel men även kroppsideal. Så frågan är om inte samhällsklyftorna blir allt större och större?
5. Jag tycker att hon skildrar olika samhällsklasser på ett väldigt tydligt sätt. Axelsson visar att det finns klyftor i samhället och att vi har svårt att hitta varandra i de olika samhällsklasserna. Vi tittar ner på varandra och misstänkliggör varandra. Jag tror också att Axelsson vill skildra hur kvinnors liv. Där representerar Birgitta ett angeläget ämne, till exempel kvinnomisshandel. Vilket hon har fått uppleva under sitt liv. Det är tyvärr vardagsmat för vissa kvinnor.
”Varför är vi alltid beredda att tro det allra värsta om varandra? Hur kunde vi bli så satans lömska och misstänksamma?” Återigen, detta citat säger ganska mycket om klyftorna i samhället och rädslan för varandra.
6. Jag tror att Axelssons medvetna grundvärderingar är att människan söker efter ett svar på vem man är och var man kommer ifrån. Ellen, fostermamman och Desirées biologiska mamma, är en sammanhållande länk i historien. Där kommer moderskapet fram och visar på hur viktigt det är att ha goda relationer och framförallt veta var man kommer ifrån. Dessutom vill hon i sin bok visa på olika samhällsproblem.
SvaraRaderaDen omedvetna ideologin i boken visar på att vi ofta har fel bild av varandra och de olika samhällsklasserna. Vi fortsätter ständigt döma varandra och sätter människor i olika fack. Vi ser ofta upp till de människor som vi tycker har lyckats här i livet. Fast egentligen är det nog så att oavsett samhällsklass så har alla människor sina bekymmer och problem. Under ytan är alla människor ganska lika och har samma behov och längtan efter bekräftelse.